Ingen av oss kan döma om vem som är frälst och inte

Jag har på sätt och vis berört det här förut, men känner ändå att jag behöver ta upp det igen. Ingen av oss vet vem som är frälst och inte och det finns med stor sannolikhet sanna kristna, överlåtna, frälsta, i alla samfund och rörelser.

Att gå emot rörelser som är har en falsk lära är en balansgång på sätt och vis, för ska vi verkligen gå emot allting så finns det inga helt sunda samfund eller rörelser. Alla har nämligen inte exakt allting rätt, det finns mer eller mindre fel hos alla.

Det som jag själv dock ser som totalt fel, där vi helt kan utesluta att ens kalla det kristet är
1. De som har genom t.ex en ängel fått ett budskap som är i strid med bibeln och sedan startat en rörelse/ samfund enligt detta.
2. När helt fel saker har blandats in som kommer från andra källor än bibeln, som t.ex New age och det ockulta.
3. När t.ex annan litteratur är lika viktig eller viktigare än bibelns ord.

Här talar vi om avarter. De första två punkterna är över huvud taget inte kristet även om de klätts i kristna ord och fraser. Punkt tre kan hamna under samma men det kan på samma gång ligga närmre sanningen och svårare att se igenom.

När vi dock ger oss på de som endast använder bibeln som källa och dessa i våra ögon har feltolkat vad som står, då bör vi vara mer försiktiga med vad vi säger och hur vi bedömer.

Har man den uppgift som jag och en del andra har att varna för det som är fel så är det en balansgång. Vi kan döma ut det som undervisas fel. Men det vi inte kan göra är gå över gränsen och säga vem som är frälst och inte. Ingen av oss vet nämligen någonting om någon annan och deras förhållande till Gud. Vi kan bedöma det som sägs eller skrivs och om stämmer in på vad ordet säger, men inte mycket mer än så. Vi är ju inte Gud.

Jesus använder en liknelse i bibeln om vetet och ogräset, en liknelse om vilken vanlig bonde var som helst i världen. De sår ut sitt utsäde och låter det växa upp. I det de sår ut kommer även ogräs växa upp. Det är inte något som man kan stoppa. Har man ett litet trädgårdsland då kan man gå och plocka ogräs hela tiden för att hålla rent, men pratar vi om flera hektar så är det en omöjlighet. Man får alltså när skörden bärgas in ta bort det som inte hör dit.

En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Med himmelriket är det, såsom när en man sådde god säd i sin åker; men när folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg. När nu säden sköt upp och satte frukt, så visade sig ock ogräset. Då trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: 'Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs? Han svarade dem: 'En ovän har gjort detta.' Tjänarna sade till honom: 'Vill du alltså att vi skola gå åstad och samla det tillhopa?' Men han svarade: 'Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa. Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när skördetiden är inne, vill jag säga till skördemännen: 'Samlen först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada.'» Matt 13:24-30


Utåt sett så kan den som är frälst och den som inte är det se likadana ut. Det är lätt för en del att fejka. Man kan härma tungotal för att folk ska tro på att man själv tror på samma sak som någon annan, detta är en inte helt ovanligt förekommande sak hos barn som inte vill erkänna för sina föräldrar att jag tror inte på det här.

Vi har ju en i Sverige Inga-Maj Hörnberg tror jag det var som faktiskt i vuxen ålder, skilde sig från sin make som var pastor. Hon hade vuxit upp med en far som var predikant och hon trodde inte. Hon hade även ett program på kristen tv om jag minns rätt ett barnprogram. Så i vuxen ålder orkade hon inte ljuga längre utan kom ut med sanningen; jag har aldrig trott. Flera år efter detta hände så mötte hon frälsaren och kom till tro.

Jag tar upp exemplet för att visa på att det går att ljuga även i ett samfund, en församling eller rörelsen. Du och jag har alltså inget egentligt sätt att skilja ut den sanna växten från den falska.

I bilden jag la upp under liknelsen så kan det vara svårare att se igenom vilken som är rätt och fel. Och går man på långt avstånd så ser de nog rätt så lika ut. Den här bilden visar mer klart hur stor skillnad det är på dem. Vetet eller wheat som det heter på engelska är mycket mer fylligt. Så du och jag kan inte med säkerhet veta vem som är vad, det vet bara den som en gång samlar in och delar på.

Dömen icke efter skenet, utan dömen en rätt dom.» Joh 7:24

Det är inte och kommer aldrig bli en rätt döm att döma folk efter eller på grund av vilken församling, vilket samfund eller rörelse de är med i. Då går vi utanför de befogenheter som vi har fått oss tilldelade. I och med att vi dömer på detta viset så tar vi oss en auktoritet som inte är oss given.

Vi kan och ska döma ut rörelser och samfund som har fel lära helt klart, men människors hjärtan det är vi inte kapabla att bedöma. Sedan är det givetvis så att i falska rörelser som hävdar sig vara kristna, eller även i de som har för mycket fel i sig så är risken större att man kanske har blivit frälst till läran istället för att faktiskt ha mött den sanna frälsaren. Därför är det givetvis bra att varna mot det som är fel både i de som hävdar sig vara kristna rörelser och alls inte är det, men även de som låter nästan rätt och håller sig till bibeln men tolkat den helt uppåt väggarna.

Det enda som leder en person till frälsning är att höra eller läsa ordet och bli övertygade i sitt hjärta om att man behöver omvända sig. För när vi med vår mun bekänner Jesus vara Herre och i vårt hjärta tror att gud uppväckte honom från det döda, då blir vi frälsta. Det är endast ordet som kan så fröet av tro hos oss. 

Varningarna behövs men låt oss för all del lämna över domen över vem som är frälst och inte till den enda som är kapabel att bedöma detta, nämligen Gud. Han är den som kommer skilja agnarna från vetet, inte vi, och tur är väl det. För vi skulle döma helt fel.