Ingen av oss kan döma om vem som är frälst och inte

Jag har på sätt och vis berört det här förut, men känner ändå att jag behöver ta upp det igen. Ingen av oss vet vem som är frälst och inte och det finns med stor sannolikhet sanna kristna, överlåtna, frälsta, i alla samfund och rörelser.

Att gå emot rörelser som är har en falsk lära är en balansgång på sätt och vis, för ska vi verkligen gå emot allting så finns det inga helt sunda samfund eller rörelser. Alla har nämligen inte exakt allting rätt, det finns mer eller mindre fel hos alla.

Det som jag själv dock ser som totalt fel, där vi helt kan utesluta att ens kalla det kristet är
1. De som har genom t.ex en ängel fått ett budskap som är i strid med bibeln och sedan startat en rörelse/ samfund enligt detta.
2. När helt fel saker har blandats in som kommer från andra källor än bibeln, som t.ex New age och det ockulta.
3. När t.ex annan litteratur är lika viktig eller viktigare än bibelns ord.

Här talar vi om avarter. De första två punkterna är över huvud taget inte kristet även om de klätts i kristna ord och fraser. Punkt tre kan hamna under samma men det kan på samma gång ligga närmre sanningen och svårare att se igenom.

När vi dock ger oss på de som endast använder bibeln som källa och dessa i våra ögon har feltolkat vad som står, då bör vi vara mer försiktiga med vad vi säger och hur vi bedömer.

Har man den uppgift som jag och en del andra har att varna för det som är fel så är det en balansgång. Vi kan döma ut det som undervisas fel. Men det vi inte kan göra är gå över gränsen och säga vem som är frälst och inte. Ingen av oss vet nämligen någonting om någon annan och deras förhållande till Gud. Vi kan bedöma det som sägs eller skrivs och om stämmer in på vad ordet säger, men inte mycket mer än så. Vi är ju inte Gud.

Jesus använder en liknelse i bibeln om vetet och ogräset, en liknelse om vilken vanlig bonde var som helst i världen. De sår ut sitt utsäde och låter det växa upp. I det de sår ut kommer även ogräs växa upp. Det är inte något som man kan stoppa. Har man ett litet trädgårdsland då kan man gå och plocka ogräs hela tiden för att hålla rent, men pratar vi om flera hektar så är det en omöjlighet. Man får alltså när skörden bärgas in ta bort det som inte hör dit.

En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Med himmelriket är det, såsom när en man sådde god säd i sin åker; men när folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg. När nu säden sköt upp och satte frukt, så visade sig ock ogräset. Då trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: 'Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs? Han svarade dem: 'En ovän har gjort detta.' Tjänarna sade till honom: 'Vill du alltså att vi skola gå åstad och samla det tillhopa?' Men han svarade: 'Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa. Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när skördetiden är inne, vill jag säga till skördemännen: 'Samlen först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada.'» Matt 13:24-30


Utåt sett så kan den som är frälst och den som inte är det se likadana ut. Det är lätt för en del att fejka. Man kan härma tungotal för att folk ska tro på att man själv tror på samma sak som någon annan, detta är en inte helt ovanligt förekommande sak hos barn som inte vill erkänna för sina föräldrar att jag tror inte på det här.

Vi har ju en i Sverige Inga-Maj Hörnberg tror jag det var som faktiskt i vuxen ålder, skilde sig från sin make som var pastor. Hon hade vuxit upp med en far som var predikant och hon trodde inte. Hon hade även ett program på kristen tv om jag minns rätt ett barnprogram. Så i vuxen ålder orkade hon inte ljuga längre utan kom ut med sanningen; jag har aldrig trott. Flera år efter detta hände så mötte hon frälsaren och kom till tro.

Jag tar upp exemplet för att visa på att det går att ljuga även i ett samfund, en församling eller rörelsen. Du och jag har alltså inget egentligt sätt att skilja ut den sanna växten från den falska.

I bilden jag la upp under liknelsen så kan det vara svårare att se igenom vilken som är rätt och fel. Och går man på långt avstånd så ser de nog rätt så lika ut. Den här bilden visar mer klart hur stor skillnad det är på dem. Vetet eller wheat som det heter på engelska är mycket mer fylligt. Så du och jag kan inte med säkerhet veta vem som är vad, det vet bara den som en gång samlar in och delar på.

Dömen icke efter skenet, utan dömen en rätt dom.» Joh 7:24

Det är inte och kommer aldrig bli en rätt döm att döma folk efter eller på grund av vilken församling, vilket samfund eller rörelse de är med i. Då går vi utanför de befogenheter som vi har fått oss tilldelade. I och med att vi dömer på detta viset så tar vi oss en auktoritet som inte är oss given.

Vi kan och ska döma ut rörelser och samfund som har fel lära helt klart, men människors hjärtan det är vi inte kapabla att bedöma. Sedan är det givetvis så att i falska rörelser som hävdar sig vara kristna, eller även i de som har för mycket fel i sig så är risken större att man kanske har blivit frälst till läran istället för att faktiskt ha mött den sanna frälsaren. Därför är det givetvis bra att varna mot det som är fel både i de som hävdar sig vara kristna rörelser och alls inte är det, men även de som låter nästan rätt och håller sig till bibeln men tolkat den helt uppåt väggarna.

Det enda som leder en person till frälsning är att höra eller läsa ordet och bli övertygade i sitt hjärta om att man behöver omvända sig. För när vi med vår mun bekänner Jesus vara Herre och i vårt hjärta tror att gud uppväckte honom från det döda, då blir vi frälsta. Det är endast ordet som kan så fröet av tro hos oss. 

Varningarna behövs men låt oss för all del lämna över domen över vem som är frälst och inte till den enda som är kapabel att bedöma detta, nämligen Gud. Han är den som kommer skilja agnarna från vetet, inte vi, och tur är väl det. För vi skulle döma helt fel.

Vet inte längre hur jag ska göra

Jag varnar för det falska för det är ett gift och gift är dödligt. Vissa gift dödar på en gång andra över tid. Vi kan alltså dö fort eller långsamt andligt sett som jag ser det.

En del gift är dock inte dödligt men kan ge allvarliga skador eller hallucinationer.

Kontentan är att alla har en del fel, en del har större andra mindre. Ska man hårdra det ja då har inget samfund exakt den lära som Jesus och apostlarna predikade. Så ser jag det i alla fall.

Jag har spenderat en stund nu med att leta och översätta om sekt och kult och skillnaden mellan dem. Jag känner mig nog inte mer klok nu än innan.

Jag har spenderat timmar med att läsa upp om vilka fel varje rörelse har. Har inte ork med att läsa om det positiv i dem. Nu är det ju i och för sig inte viktigt, för det jag ville få svar på var att få veta om det finns några sunda samfund över huvud taget.

Det som för mig inte alls är kristendom är när det kommer in saker som är utanför själva bibeln. Vad menar jag med det?

* Jo de som är byggda på änglabesök där personer blivit tillsagda att skapa olika rörelser, gett dem speciella läror att hålla sig till et.c.

* Rörelser med profeter och profetissor vars ord är lika viktiga som bibeln, eller rent av viktigare.

* Rörelser som blandat in förbjudna praktiseringar som t.ex. från New Age, och det ockulta.

Generellt kan man säga om dessa rörelser att de inte är kristna. De har radikalt hamnat utanför bibeln, genom tillägg av olika slag.
Dock tror jag att det även i dessa kan finnas genuint frälsta som behöver få ljus över hur galen den lära är som de är i och komma ur den. Och jag har även i dessa noterat att en del har haft just frågeställningar som lett till att de lämnat rörelsen i fråga.

De som för mig stämmer in på den kategorin är:
Islam- Katolicismen –Trosrörelsen - Mormonerna – Jehovas Vittnen - Adventisterna –

De som befinner sig för mig just nu i någon sorts mellangrupp blir. En del inom dessa rörelser har anammat saker från TR som är från New Age och det ockulta, dessa rörelser är:

Pingstvännerna – Karismatiska

Här går dock åsikterna isär, mycket. Pingst i USA var lika fel ute som de karismatisk är idag. Dock sägs det att svenska pingst kom ut baptiströrelsen i Sverige. Varför de hamnar i en mellangrupp. De håller sig till bibeln som källa, även om de läser och förstår den fel. Och en del praktiseringar är rent ut sagt knäppa, som falla i anden. Även här tror jag att det finns genuina kristna.

De andra anser jag inte tillhöra någon falsk lära i sig, även om de tolkar en del i skriften fel och helt klart olika varandra. Frälsningsarmén – Kalvinisterna – Baptisterna – Missionsförbundare – Metodister – EFK - EFS.

I dessa ser jag att vi har olika sätt att föra ut budskapet, vi tolkar skriften olika beroende på vilket ljus vi har/hade. Men jag ser dem som kristna med fel och brister och saker som jag inte instämmer i.
Alla har dock mer eller mindre problem. Det som verkar mest sunt överlag är baptisterna. Men då är de ju med i Equmenicakyrkan och stödjer deras arbete som inte är sunt.

Även här tror jag att de finns sanna överlåtna kristna men också många som inte alls är frälsta. Jag tror nämligen inte att det finns ett enda samfund som är exakt rätt ute. Alla kristna har fel och brister, vi är ju trots allt människor.

Vi tolkar skriften olika, även om vi vet att vi ska läsa i sammanhang, låta skriften förklara skriften och att det är summan av Guds ord som är sanning.

Jag tror inte heller att alla får uppenbarelse om allting och helt klart inte på en gång. Det är för oss var och en ett styckverk. Och i takt med att vi får mer och mer klarhet och mer och mer ljus över skriften så ställs vi inför olika val.

När eller om vi inser att det sammanhang som vi är med i är helt ute och cyklar då får vi ta ställning för att vara kvar eller lämna.

En församling inom ett samfund kan vara sunt även om tio andra inte är det. Detta beror på vem som är pastor och hur mycket den har påverkat i negativ eller positiv riktning. Det beror också på hur underställd denna är huvudet för kroppen Kristus. Och givetvis gäller detsamma alla de som är kristna i den aktuella församlingen.

Sedan har vi biten med att många samfund som kalvinisterna tex är gamla. Om Calvin missförstod en del av skriften på 1500-talet så borde vi kunna ha lite förståelse för det. Detsamma gäller alla samfund i alla tider. Jag valde detta som exempel då läran är bland de äldre. Bibeln hade väl relativt nyss blivit var mans egendom på den tiden, med Luthers teser uppspikade på dörren 31 okt 1517. John Calvin eller Jehan Cauvin som var hans namn levde mellan 10 jul 1509 – 27 maj 1564.
Hur väl insatt var folket i skrifterna då. Inte ens vi vet allting eller har uppenbarelse om allting.

Jag tror inte på de utvalda som ett antal i förväg utvalda vilka Jesus dog för. Men jag kan förstå att han kanske landade där med versen om de utvalda. Det är en vers som även jag haft problem med förr. Numera tror jag att Gud menar med de utvalda att han på förhand visste vilka som skulle tacka ja till frälsningens gåva även om frälsningen är till för alla som vill ha det. Jesus dog för alla. Detta är inget som jag över huvud taget någonsin haft en fundering över. Alltså huruvida det finns en utvald skara och att det var endast för dessa som Jesus dog för.

Jag har nu på grund av mycket påtryckningar försökt sätta mig in i kalvinisternas 5 punkter TULIP som på svenska blir TOBOD. Jag blev inte klokare av att läsa om det på engelska, så jag översatte det, och det hjälpte mig föga. Det verkar vara ett invecklat sätt att tolka skriften på.
Jag kan dock inte som jag kan med katoliker, TR och mormoner totalt förkasta dem som att det inte ens är kristendom. Här handlar det om tolkning av skriften. Och då handlar det också om hur mycket ljus vi var och en har.

Jag vet en de anser att vi sa döma ut falska rörelser och alla i dem. Jag kan inte göra på samma sätt med alla. Alla blandar inte in främmande läror, eller har profeter/ profetissor vars ord står över Guds ord, eller har andra böcker som är lika viktiga som bibeln.

Alltså bedömer jag inte likadant med alla samfund. En del hamnar i kategorin totalt falska läror, andra kan jag sträcka mig till att de feltolkat skriften, i mina ögon sett.

Så när jag gör en bedömning så tror jag det är färre genuint frälst i de rörelser som blandar in främmande eld och fler genuint frälsta i de som endast håller sig till bibeln. Det vill säga, jag kan anse kalvinisterna lära jobbig att förstå mig på, men jag kan inte automatisk döma bort alla i den läran som ofrälsta.

Om jag ska göra den sortens dom, för att en del i det samfundet har anammat allting. Ja då måste jag dra alla andra samfunden också över en kam. Med andra ord så blir det inga frälsta alls någonstans. Det blir då bara en pytteliten elit grupp som har förstått allting rätt. En speciell grupp som är de enda som Gud gett ljus och uppenbarelse över skriften till.
Jag kan inte själv sätta in mig i elitgruppen, för jag har inte ljus över varenda liten detalj i bibeln. Gud har inte gett mig speciell kunskap eller uppenbarelse. Egentligen om jag tänker efter så måste jag om jag jämför mig med denna elit av kristna hamna i den ofrälsta skaran. Jag är nämligen en vanlig kristen med fel och brister.

Så då är frågorna;

* Ska jag fortsätta som jag gjort och översätta saker som jag anser sunda?

* Ska jag döma ut alla i alla samfund då ju de alla har en del fel?

* Ska jag enkom döma ut dem som jag inte begriper mig på teologin hos?

Då ingen har ljus över allting och ingen är 100 % sund så vitt jag kunnat se i alla fall. Hur ska jag bete mig?

Ska jag lägga av helt eller fortsätta som förut?

Min önskan är fortfarande att hjälpa folk. Men om det jag gör inte hjälper utan stjälper, ja då är det väl lika bra jag ger upp och lägger av; Eller?
Jag tar gärna emot åsikter på detta och då framförallt på hur jag ska göra. Och ni två som verkligen försökt övertyga mig om att jag gör fel, jag vet redan vad ni tycker. Det är på grund av er som jag nu allvarligt funderar på att ge upp och helt lägga av.

Mina tankar så långt

Jag får börja me att säga att jag skrivit lite nu och då på detta under den sista veckan. Så om det verkar osammanhängande kan det bero på det.

Jag är fast i en cirkel av tankar och slipper inte helt loss. Det handlar om hur vi dömer ut falska lärare på grund av det samfund de är med i. Tillhör man ett visst samfund ja då är man helt enkelt inte frälst och kan omöjligt vara det. På sätt och vis kan man använda termen att man slänger ut bebisen med badvattnet.

Det är en hiskelig tur att det inte är vi som i slutändan ska döma, för det skulle nog bli väldigt selektivt. Vi skulle helt klart till att börja med döma på grund av det som syns utåt, det gör vi ju redan, utöver det faktum att vi inte vet vad folk tänker eller vad som döljer sig under ytan eller i deras hjärtan.

Jag satt och tänkte på mina barn. De är ju fortfarande mina barn även om de flyttar långt bort eller gör fel saker. Den biten ändras ju inte. Skillnaden mellan oss och Gud är att han kommer ihåg de fel vi gör tills vi ber m förlåt. Hur det då fungerar i domens ögonblick om vi inte bett om förlåt för varje liten sak det vet jag ärligt inte.

Frågan är dock, gäller samma sak för om vi vandrar i väg på våran egen väg. Och då menar jag inte överger Gud eller syndar med vilje, utan inte frågar Gud om vad han vill i våra liv och gör det vi själva vill, arbete, flyttar, går med i församling etc. Jag tror inte det eller vill inte tro det.
Jag tror även att om vi blir frälsta så är vi frälsta oavsett om vi hamnar i fel församling. Sedan tar det olika länge innan vi får ljus över allting i en lära och våra ögon öppnas för det som är fel. Öppnas våra ögon och vi ser och inte kommer ut ifrån dem, avskiljer oss från dem och inte längre är delaktiga i deras synder, då hamnar vi i ett annat läge. Då gör vi nämligen öppet uppror mot Gud det vill säga om inte Gud är den som satt oss där till att börja med.

Har just översatt ett vittnesmål om en pastor som efter 10 års tjänst inom trosrörelsen lämnade den och dess falska läror. I den berättar han utan att namnge personen, men det är lätt för mig som varit i läran och vet vem som startade den, att veta att han talar om Kenneth Hagin.

Jag var med 15-18 år i sagda rörelse innan jag kom ur den och inte en enda gång hörde jag någonsin eller läste i de böcker vi köpte av Hagin om att han hade haft samtal ansikte mot ansikte på tu man hand med Jesus åtminstone 8 gånger. Och Jesus själv hade förklarat skrifterna för honom. Likheten med Smith och hans samtal med den ängel som utgjorde grunden till Mormonernas lära är slående. Eller Muhammeds samtal med en ängel som är upprinnelsen till Islam. Hade jag hört den biten ja vem vet då kanske jag vaknat upp tidigare än jag gjorde.

Å andra sidan så har jag genom den vandringen på avkrokar också nu en inblick i felen i den läran som jag förmodligen inte skulle haft annars. Och mina ifrågasättanden vem vet kanske de faktiskt kan ha en påverkan som jag inte ser ännu. Eller även det faktum att vi lämnade församlingen. Vi vet inte allting. Och även när vi går vise i snårskogen så kan Gud använda sig av det på sätt som vi inte ser eller förstår.

Så kontentan av det som ligger på mitt hjärta är bland annat. Blev jag frälst och sedan avfälling för att jag köpte något som var falskt? Eller är det faktum att jag faktiskt var frälst det som gjorde att jag ideligen ifrågasatte, trots att man inte fick göra det, och som senare fick mig ur den falska rörelsen?

Jag vill gärna tro att jag var frälst hela tiden, men jag saknade tillräckliga kunskaper och då pastorerna i församlingen var de som förde in läran, så litade jag på dem. Och ärligt talat, i början var det inte så stora fel utåt sett. De förvärrades och det fick mig att börja ifrågasätta. Givetvis spelar det roll att vi läser ordet också och ger den Helige Ande en chans att uppenbara saker för oss.

Kontentan är att jag tror det kan vara samma för väldigt många. Men vi har som sagt en tendens att göra bedömningen på vilket sammanhang eller samfund människan är med i och därefter bestämma att denna är inte frälst.

Visst jag är den första att erkänna att vi ska varna för det som är fel och galet. Jag gör ju det hela tiden och upplever att det verkligen är min kallelse. Men någonstans måste vi som pekar på allt det som är fel inse att det är en skillnad på att peka på fel lära och döma ut alla som är i läran som falska.

Bevisligen som jag ser det finns det kristna i alla samfund. I felaktiga läror lever de på svältföda om någon alls utöver det de själva läser i skriften. Men jag anser att de finns där.

När vi då bedömer lärare i olika samfund ja då bedömer vi att det går inte att lyssna på den eller den för den är från det eller det samfundet. Men då bedömer vi ju inte korrekt. Det vi ska bedöma är det som de undervisar. Om deras undervisning är sund, då kan vi inte säga, han är osund. Det går helt enkelt inte ihop. I alla fall gör det inte det för mig.

Det är ju först när vi hör och ser att en lärare/ pastor lär ut fel saker som vi med ärlighet kan gå emot dem och det de undervisar. Det måste ju hela tiden byggas på om undervisningen är sund eller inte.

Så jag delar, som de som läser det jag skriver, av sånt som jag med den nivå av urskiljning jag har, jag kan stå för. Ingen av oss har fullständig insikt om allting i bibeln. Och av de som ingår i det jag delar har jag ännu så länge inte hittat några fel på deras sidor. Har jag läst varenda liten artikel de skrivit? Nej! Men framförallt det betyder inte att jag står för någon enskilds lära. Jag gör enskilda bedömningar på det jag översätter. Anser jag just detta sunt ja då väljer jag det. Skulle jag börja översätta och en bit in och inser att ojdå detta stämmer jag inte in i, då får jag ta mig en funderare på det hela. Antingen fortsätter jag och skriver en liten notis om att jag inte instämmer, eller så lägger jag inte in alls.

Men om jag då ska göra korrekt här så ska jag alls inte dela från dessa om de har fel lära. Underförstått ingen av dem är frälsta. Vilket som jag ser det ingen av oss är kapabla att ens bedöma. Den enda som verkligen känner allas hjärtan och tankar är Gud själv. Han vet vår avsikt om den är ren eller inte.

På något sätt känns det som om vi målat fast oss i ett hörn. Alternativt så är jag ofattbart trögfattad. Det senare är ju helt klart en möjlighet. Men jag tror ärligt att vi måste börja fundera på, vi som är kallade att varna, eller varnar för att vi själva varit fast i fel sammanhang och vill få andra ut ur dess grepp, hurdant vi dömer.

Är den bedömning vi gjort rätt och korrekt i förhållande till vad personen säger, skriver och talar eller inte. Det är ju trots allt det enda vi har att gå på när det gäller andra människor. Vi vet inget mer om dem än de låter oss se. Och detsamma gäller de som på ytan ser sunda ut. Ytan, det som de visar, är ju det enda som vi ser.

Jag tror vi kommer bli förvånade över vilka som är i himlen en dag, men lika förvånade över vilka som inte är där.

Att i mitt fall få hör att jag är en villolärare för att jag översätter sånt som jag med min ringa kunskap anser sunt, för att det kan vara från en som tillhör kalvinisterna, ja det har minst sagt satt igång mina funderingar. På sätt och vis tror jag den här processen är viktig. Men givetvis kan jag inte bara höra en sådan sak utan att ta ställning till vad jag tror på och hur jag tror. Inte minst gäller det mitt fortsatta handlande.

Och oj är det många saker som kommer upp i mig. Som biten har jag någonsin varit frälst. Eller var jag frälst sedan avfälling sedan frälst igen och nu avfälling alternativt villolärare. Men det har ju också satt igång tankeprocessen över hur jag bedömer och varför jag bedömer som jag gör.

Och nu räcker det tydligen inte längre med att jag är en villolärare nu är jag påverkad av kalvinismen och anser dem rätt ute för att jag tror att även där kan det finnas sanna kristna. Hur galet är det då? Fast jag många gånger i det samtal jag haft med den personen intygat att jag inte tror på deras lära utan ställer mig tveksam till att vi dömer ut varenda en i läran som icke frälsta.

Om igen det är väl vad personen skriver, talar, predikar som vi ska bedöma inte vilket samfund personen råkar vara med i. Men tydligen är det så att vi nu inte ska bedöma endast det som sägs utan vart man är med också.

Och då är vi om igen där som skon klämmer för mig. Om vi dömer ut adventisterna, mormonerna, Jehovas vittnen, kalvinisterna, trosrörelsen och pingströrelsen eller de så kallat karismatiska och säger att dessa läror är falska, vilket jag till viss del instämmer i. Ja då är då enligt en del också alla i dessa läror falska, vilket jag då inte instämmer i, för endast Gud vet den biten.

Vilka är det då vi ska lyssna på, vilka blir kvar. Detta är pudelns kärna som jag brottas med. Varna ska vi för det som är fel. Men detta att dra alla över en kam. Jag får det inte att gå ihop. Gud är den som drar folk till sig och vi vet inte vilka det är som är genuint frälsta och har ett hjärta efter Guds eget.

Ju mer jag funderar på det hela desto mer vilsen känner jag mig. Inte över vad jag tror som sådant utan hur det har gått till denna totala överdrift.

Och helt klart kan jag inte tala med de som jag brukar tala med om dessa saker för de vrider orden till att betyda det som de tror de betyder. Jag börjar se en farlig bit med att varna. En bit som jag inte gillar alls. En biprodukt där vår bedömning av det som är falsk lära också har blivit en dom över vem som är frälst och inte. I mitt tycke är detta en dom vi inte är berättigade att göra.

Detta i sin tur har fått mig att börja utforska grunderna till alla samfund, för att se om det egentligen finns ett enda som kan anses sunt. Jag är långtifrån färdig ännu. I takt med att jag undersökt så dyker saker upp som jag inte visste vilket i fallet pingströrelsen gör mig både bestört och sorgsen.

Så dessa är mina funderingar som åtföljs av en annan sak jag skrivit på parallellt. Men kontentan blir att jag anser vi gått över gränsen när vi bedömer alla inom en lära eller ett samfund som falska för de råkar tillhöra den läran eller det samfundet. Det för mig blir en felaktig dom.
Jag skulle nog gå så långt som att kalla det en hycklande dom då vi inte kan med säkerhet veta vilka som är frälsta eller ej.

Hyckleri synonymer; skenhelighet, skrymteri, falskhet, dubbelmoral, fariseism, bigotteri, fromleri, förställning, teater hycklande, hyckel.

Motsatsord; uppriktighet, autenticitet.

Autenticitet synonymer, homogenitet, originalitet, pålitlighet, renhet, trovärdighet, validitet, äkthet.

Hur kan vi säga med rena pålitliga hjärtan att alla inom alla samfund är icke kristna? Vilka är vi att göra den bedömningen? Om det jag säger eller gör ska vara trovärdigt över huvud taget så kan jag inte döma ut allt och alla på basis av vilket samfund de tillhör. Det måste så vitt jag kan se det och förstå det baseras på det som dessa säger, predikar eller skriver i de fall detta är det enda vi har att tillgå.

För mig har det gått över gränsen från att vara nitiska för Herren till en slags skenhelighet, där vi anser oss så mycket mer rättfärdiga än de som är i fel samfund. Det är något som jag personligen inte kan vara med om. Jag måste som jag ser det med den nivå av urskiljning som Herren gett mig, bedöma det som jag läser och hör. Är det sunt så kan jag inte säga den personen är inte frälst. Om andra vill gå så långt så är det upp till dem. Men det är en dom/bedömning som jag inte kan skriva under på.
Det blir också en form av dubbelmoral. För vi vet inte vilka inom de samfund som anses sunda som Herren anser vara en person efter sitt eget hjärta.

Hur långt kan vi gå? Vart sätter vi gränsen? Blir det till sist inga sund kvar, för inget samfund har någonsin tolkat hela skriften korrekt?

Dessa frågor behöver vi var och en ställa oss. Jag kan inte säga hur någon annan ska tänka och tycka. Men jag kan säga hur jag tänker och tycker. Jag kan säga att jag är ok med att gå ut med att olik rörelser är inte alls kristna på grund av olika saker som jag kommer gå in på djupare i det som jag skriver på parallellt med detta.

Men där den person som startade samfundet/ rörelsen misstolkat skriften, nej där drar jag personligen gränsen för vad jag helt dömer ut som inte kristet alls. De må ha fel insikt i en del frågor, de må ha tolkat skriften fel, jag instämmer inte i allt som de olika samfunden säger och står för. Men från det att säga att alla i dem är icke kristna, nej det är en dom jag för egen del inte o´kommer göra ,om jag inte ser just den personen börja gå utanför skriften och lära ut lögner.

Jag ser NAR i allting

Jag har fått kommentaren att jag ser NAR (= Nya Apostoliska Reformationen) i allting, och skriker NAR om allting.
Varför gör jag då det? Jo, för det har letat sig in i stort sätt överallt.



Fler och fler har anammat detta som kommer ifrån NAR; speciellt då ifrån dess grogrund och huvudkvarter nummer ett, vilket är Bethel Redding i Kalifornien, med huvudpastor Bill Johnson i täten. Så många ifrån Sverige har varit där, som tex de "så kallade" profeterna, Simon Ådahl och hans vän Örjan Armgren.



Men det stannar inte vid att folk åker dit för att ta in smörjan, nej, många inbjuder dessa talare att komma och tala. Man förenar sig alltså med dem. Och talesättet, "man blir som de man umgås med", blir sanning. Dessutom, om du är i mindre antal, så är det oftast inte du som påverkar åt rätt håll, utan de som påverkar dig åt fel håll. Och om pastorerna, som borde hålla ulvarna borta, omfamnar det och säger ja och amen till det, så har de allra flesta av fåren en tendens att hänga på, istället för att gå emot.



Det är därför väldigt viktigt att vi tar till oss det som våra sanna syskon på andra sidan havet berättar för oss. De har nämligen brottats med NAR och dess förespråkare så oändligt mycket längre än vi har. De har gått emot och konfronterat både läran och dess lärare, profeter och apostlar länge, långt innan vi öppnade portarna helt på vid gavel för detta faktiskt.



Vi öppnade portarna på vid gavel för dessa konstigheter först i och med awakening oktober 2016. Så även om en del redan innan haft lite kontakt med detta, så var det först då som vi verkligen accepterade och omfamnade denna lära fullt ut. En lära som är så otroligt uppblandad med new age, och värre ändå, det rent ockulta, det sistnämnda, som man ifrån högkvarteret påstår, ”att de som håller på med ockulta saker har stulit det ifrån de kristna och man bara tar tillbaka det som var stulet till att börja med”.



Folket går under i brist på undervisning, (Hos 4:6) och sanningen att säga, de har gjort det länge, i mitt fall så har undervisningen inte varit sund sedan Bror Spetz och Carl-Gustav Severin kom till församlingen, och det var 70-talets mitt, nån gång. Även om felen inte då var så markanta för mig, då jag fortfarande var tonåring, så fanns de nog där redan, med tanke på att de 81-82, när Ulf Ekman kom tillbaka ifrån Rhema, mottog honom med öppna armar, och de inte såg igenom troslärans falska saker, och vi församlingsmedlemmar var ivriga för allt som var nytt och fräscht.



Hur mycket mer sant är det inte idag, att folket går under i brist på undervisning. För nästan alla församlingar har idag haft samröre med trosläran, och tagit till sig mer eller mindre av dess undervisning. Och sakta men säkert har den sunda läran fått i sig grumligt vatten i stället för fast föda, eller ens mjölk.



Satan har inte kommit med det värsta på en gång, nej han har sakta men säkert värmt upp oss, som en groda som kokas till döds. det har tagit sin runda tid, men han har arbetat sakta och säkert, och gjort oss mer och mer mottagliga för fler och fler konstigheter. Skulle han kommit direkt på 70-talet med att vi kan blanda in new age och ockultism i budskapet på det sätt man gör idag, så skulle nog många fler ha reagerat.
Även om rötterna i trosläran har i sig nya tidsåldern och nya tankar, så var det inte lika uppenbart ifrån början, till viss del för man inte var tillräckligt insatt i vad dessa saker stod för. Vi får inte glömma att new age var inte på ordentlig frammarsch förrän på 60-talet.



Att vi vill se saker som de första kristna såg, och då i synnerhet under och tecken, det ligger liksom i vår natur. Vi läser om det som Jesus gjorde när han gick på jorden, om att det följde apostlarnas tjänst också, och så klart vill vi ha det, vi vill få uppleva vad de upplevde, fullt ut. Precis som Thomas behövde få sticka fingrarna i såren för att tro (Joh 20:24-28), så blir manifestationer i form av under och tecken en form av, "vi vill se för att tro". Detta trots att Jesus sa att ett horfullt släkte söker ett tecken. (Matt 16;4) Så när manifestationer kommer, oavsett hur de ser ut, så är vi alltför angelägna att se det som om det kommer ifrån Gud själv.



Redan när skrattväckelsen kom, så valde man att omfamna i stället för att ifrågasätta. Vi är så hungriga efter ett övernaturligt liv, så vilken form som helst duger, vilka yttringar som helst, som ens ger en liten indikation om att det är övernaturligt, det måste det vara Gud som står bakom. Ingen prövning görs emot vad skriften säger, eller om det ens finns med i skriften. Ut flyger all försiktighet, man hoppar glatt på det galna tåget. Man försöker härma det som sker på en ort i USA, för man vill ha del av det. Att det sedan har konstiga manifestationer, som att folk låter som djur, rullar runt på golvet, med mycket mera, det bryr man sig i mindre om.
Så långsamt har vi tagit till oss mer och mer saker, inte ifrågasatt, inte jämfört med vad Bibeln säger. Sakta men säkert har så den sunda läran förvanskats till det den är idag.



När alltså då ännu mera konstigheter kommer, så är vi redan så uppblandade, så lite till känns inte som ett stort avsteg ifrån den sunda läran. Lite fel leder sakta till fler fel, allt i upplevelsens namn, och för att få samma saker som de första kristna hade. Hur vi når dit är av sekundär betydelse.



När vi så beblandar oss med detta nya som NAR står för, då är chansen stor att vi dras med i dess kölvatten. Det har också hänt inom många rörelser idag. Om igen får vi gå utomlands för att se hur illa det är, för de ligger många år framför oss i detta. Men även här ser vi att det inte bara omfamnas utan även härmas efter till viss del.

På Bethels ”Övernaturliga skola” vilket är namnet på deras ”så kallade” bibelskola, så får de bland annat lära sig gåvorna (inte lära sig vilka de är, utan hur man tränar upp dem) och att praktisera gåvorna (för att få dem i funktion). Så när man då läser att bibelskoleelever ifrån Livets Ord, övar på gåvorna, då är det inte svårt att se likheten med NAR, för det är ju exakt detsamma. Men en gåva ifrån den Helige Ande är inte något man kan träna sig till eller ens öva upp för att äga. Gör man så, har man ju tagit bort den som ger gåvan till att börja med, ifrån ekvationen.

NAR har även ”herravälde teologi och sjubergsmandatet” i sig. Det betyder att vi ska ta herravälde över jorden vi kristna, och det gör vi genom att inta ledarpositioner i de sju bergen vilka är, Politik/militär, media, underhållning, familj, undervisning, religion och affärer.
Så när jag hör att Livets Ord bygger stor sportarena, som de hoppas att de utanför församlingen också ska utnyttja sig av, ja då går tankarna till sjubergsmandatet, då ju underhållningen är ett av de sju bergen.



NAR är också hyperfokuserade på väckelse i sista tiden, tvärt emot vad skriften varnar oss för ska vara tecknet i sista tiden, vilket är avfall. Inte avfall från att tro i sig, utan avfall ifrån den sunda läran, det är vad det handlar om. (Luk 18:8) Och de har en lära som följs av under och tecken, vilket vi även i det fallet är varnade för ska komma, ljugande under och tecken som inte är ifrån Gud Fadern själv, utan ifrån fienden. (Matt 7:22-23)



I extrema fall så undervisas i USA att med den takt folk blir frälsta idag, så kommer alla på hela jorden vara frälsta ca 2035, och då kan Jesus komma tillbaka igen, för då har vi ställt i ordningen scenen för hans återkomst.
Man kan tycka att alla borde se igenom detta, dels då ju; ”porten är trång och vägen smal som leder till livet, och få finner den”, (Matt 7:13-14) och det är inte upp till oss att iordningställa någonting, ”Jesus kommer i den stund som vi inte väntar oss”, ( Matt 24:44) men så är alltså inte fallet, enigt vad dessa rörelser predikar.



NAR har även impertation = överföring, av den Helige Ande. Men den Helige Ande ges till oss som en hjälpare, vi kan inte överföra honom ifrån oss själva till någon annan. Denna praktik liknar man vid att Elia gav sin mantel till Elisa, och att även när profeten föll på döda, så väcktes de till liv.

En annan typisk sak är att de ofta skriker, eld, eld, eld, mer, mer mer, dubbla det, dubbla det, med mera. Sedan har vi ju eldtunnlar eller kärlekstunnlar, som folk går igenom och andra lägger händerna på dem. Att detta inte kan återfinnas i skriften det struntar man blankt i, då ju det är nya uppenbarelser ifrån Gud som det handlar om.
Hur långt är då steget ifrån troslära över till ren NAR lära? Inte speciellt långt. Man har ju redan rötter i new age, =nya tidsåldern, och new thought = nya tankar, så en del finns där redan. Går vi över till att få se under och tecken, så har det ju varit en önskan för alla, även i pingst. Så att ta in den biten, det kommer sig naturligt. Och väckelse, det har det talats om i alla tider, och även funnits tidigare.
Men de levde inte i de sista av de senaste dagarna, om vilket skriften varnar för ett stor avfall. 2 Tess 2: 3

Det som skiljer är de extrema sakerna. Men vi vill ha det övernaturliga, vi vill att känslorna ska översvämmas. Kort sagt, vi vill ha allt det nya som sägs komma ifrån Gud och den Helige Ande. Faktum är att vi hellre vill ha det än att pröva allting och slänga ut det som är fel.
Men vi är tillsagda i skriften att ”inte lyssna på vår onda bedrägliga hjärtan” (Jer 17:99), vilket är vad de allra flesta idag, gör.

När vi tillåter att våra känslor får vara med och styra, så hamnar vi fel. Det finns inga nya uppenbarelser som Gud glömde lägga in i Bibeln. Han fick med allting som vi behöver för att hålla oss på den smala vägen. Men när vi går utanför den och förlitar oss på känslor, och våra onda, bedrägliga hjärtan, då hamnar vi fel. Lite fel leder hela tiden till mer fel. Vi får inte gömma bort att ”lite syra gör hela degen sur”(Gal 5:9), lite fel gör hela läran fel och om vi tillåter det så leder det till mera fel, det är oundvikligt.



Med den urholkade undervisning vi har idag, ett budskap som går lätt ner, eller som bibeln uttrycker det, ”som kliar folkets öron” (2 Tim 4:3), och den totala bristen på kunskap i vad Bibeln egentligen lär oss, och en total avsaknad av urskiljning, så är det inte långt borta att man helt tar till sig dessa saker. Detta gäller alla församlingar som på något sätt tillåtit eller tillåter att fel saker blandas in.



Trädet måste dras upp med rötterna om rötterna är ruttna, det hjälper inte att ansa toppen för att få det att se fint ut. Om man inte drar upp det med rötterna, så kommer man lägga fel till fel.



Vi får inte vara så fixerade vid under och tecken, så att vi glömmer bort att göra som Bereanerna, studera hela skriften och se om det förhåller sig så som det som predikas. (Apg 17:11) Vi måste läsa bibeln i kontext, skriften ska förklara skriften och det är summan av Guds ord som är sanning.



De som aldrig har anammat dessa nymodigheter, och de som kommit ur dessa rörelser, kan när de ser på det som sker, inte förstå hur någon enda person med lite vett i skallen, kan ens för ett ögonblick tro att detta är sund kristendom, att det är den sunda lära som Apostlarna predikade. Men för de som är kvar, som långsamt värmts upp i detta, så ter det sig helt sunt.



Sanningen är att vi under lång tid har tillåtit att kristendomen förändrats radikalt, så lite mer fel ser inte ut som en stor sak egentligen. Men skulle Jesus själv eller apostlarna komma ner just nu, så skulle de inte vara tysta. Tillbaka till de urgamla stigarna, tillbaka till evangeliet som det en gång predikades, med eller utan under. För DET ÄR ORDET SOM ÄR GUDS KRAFT TILL FRÄLSNING, inte tecken och under, inte konstiga manifestationer. Och vi kan på intet sätt påverka när Jesus kommer tillbaka.






1 Tim 4:1- Men anden säger uttryckligen att i kommande dagar, ska en del avfalla från tron och hålla sig till villoandar och onda andars läror.

Stänger vi in Gud i en liten låda, eller inbillar jag mig bara

Vaknade vid fyra snåret och bestämde mig för att läsa igenom en sak, vilket fått huvudet att snurra lite. Ibland känns det som om vi förminskar Gud. fast det kanske bara är min åsikt.

Jag får en känsla av att om vi inte lever 100%, kanske rent av 500% perfekta kristna liv, då är det ute med oss. Sätter vi inte Gud i en liten låda, så han blir mindre? Eller är det bara i min inbillning?

När jag nu ägnar så mycket tid åt att översätta, har jag själv, men även i gruppen villoläror fått delat från en specifik sida. Och alla saker där verkar långa, men i svinottan för första gången läste jag igenom en sida i stort sett, lämnade en liten snutt på slutet bara.

Ska man följa det, ja då undrar jag om någon enda kommer till himlen. Han skriver inte vilken församling som är säker, men alla är med i början, även protestanterna. (Till exempel protestantiska, evangeliska, katolska, mormoner, Jehovas vittnen, sjundedags adventister, islam, människogjord judendom = vilket jag tar som modern judendom.)

Så mina tankar rullar runt lite granna. För jag har stött på det hos andra också, där inget duger, allting är fel och galet. Jag å min sida kan inte låta bli att fundera på om det inte går överstyr, när inget är acceptabelt.

Visst är porten trång och vägen smal som leder till livet, och få går på den. Men är den verkligen så trång. Och i så fall, vilken chans har du och jag att komma in? Och inte minst, tar inte detta bort att Gud bedömer oss efter våra hjärtans inställning? Försvinner inte nåden? Försvinner inte, att för människan är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt?

Mina tankar har vandrat vidare, som de ju gör ibland, till de 72 som sändes ut att berätta de goda nyheterna. När jag tänker på dem, så tänker jag som så, att vi alla om vi hör en sak, berättar det på olika sätt. En får kanske ett större fokus på en sak, en annan på en annan och så vidare.

Detta är förresten inga nya tankar, de har kommit och gått under årens lopp, men nu gjorde de sig påminda igen. 72 personer som delar de goda nyheterna, även om grunden är densamma kommer verkligen berättelsen låta exakt likadant från alla?

Visst har vi den Helige Ande som ska hjälpa oss tolka texten, jag säger inte det. Men vi är ju inte bara ande, vi lever inte bara i anden. Vi har ju det nedrans köttet som vi måste dras med, och som påverkar oss. Sedan har vi världen som vi är födda i, och lever i, där allting vi upplevt och fortsätter uppleva påverkar oss.

Lägg till biten att en del får ljus över någonting i skriften, andra över annat. Med det menar jag, vad som kanske är uppenbart för en del, att för att ta ett exempel, jag tror jag var nånstans mellan 13-17 när jag insåg att tecknet i skyn, handlade om regnbågen, och när jag glatt berättade det för någon, som jag minns var yngre. Svaret jag då fick var, Har du inte begripit det förrän nu?

Och förra året läste jag en sak av en som var äldre än mig, som då hade fått ljus över en sak, som jag haft ljus över i många många år redan.

Om vi ska hårdra det på det här viset, att ingen och inget är att lita på, eller lyssna på, då kan vi ju i rimlighetens namn inte heller lära oss av varandra, eller? När jag delar saker som jag översatt här på bloggen, så är det saker jag står för, som jag skrivit separat. Jag står inte upp för någon speciell predikant, även om även jag har såna jag gillar mer, och såna jag gillar mindre.

Ingen känner hjärtats uppsåt och tankar, utom Gud allena. Han är den som verkligen vet allting om oss. Han känner oss utan och innan. Han vet om om vi gömmer på synder. Han vet om om vi lever ett liv inför andra, och ett annat i hemmets lugna vrå. Listan kan göras lång.

Så att inte kunna ta till oss av det som andra fått ljus över, där jag själv saknar ljus, det är i mina ögon, dumdristigt. Hur ska man kunna växa om man inte kan ta åt sig lärdomar av andra? Det är ju så vi lär oss redan från barnsben. Småbarn ser vuxna, eller andra barn, gå upprätt, och så snart de klarar att försöka, så försöker de ställa sig upp och börja gå. Och av de rapporter som faktiskt har kommit, av barn som blivit dumpade i djungeln, och vuxit upp med vargar, vilket ha hänt, så går de inte upprätt, de går på alla fyra.

Vi lär oss av andra när vi går i skolan, andra som kämpat för att ge oss den kunskap de har. Så varför, ska vi inte kunna ta till oss det andra har ljus över? Jag behöver förstå det, för som det är just nu, så gör jag det inte.

Tillbaka till de 72, jag kan inte tro att alla berättade allting identiskt likadant. Jag tror att de precis som oss, var påverkade av sin uppväxt, sina upplevelser och sin omgivning. Och när de i sin tur berättade nyheterna för andra, och de i sin tur för andra, och så vidare, så kom det säkert till en del galna saker i det.

Och då pratar jag inte om de som haft ”så kallade” änglabesök, med helt nya doktriner. Som muslimer, mormoner, sjundedags adventisterna och andra som är helt galet ute, som Jehovas vittnen. För att inte tala om dagens nya apostlar och lärare som inte bara ser ängar och talar med dem, utan de blir ledsagade runt i himlen.

Jag talar inte om det som är extremt, utan de andra. Personligen tror jag det finns sanna helöverlåtna kristna på de flesta ställena. Ska jag då inte kunna ta till mig det som någon har ljus över, därför att den tillhör fel sorts kyrka? Och om det stämmer överens med Bibeln då, inte ens då?

Själv är jag inte felfri, jag vet det och Gud vet det ändå bättre än mig. Men frälsningen är ett dagligt arbete. Vi blir frälsta av nåd, men sedan måste vi arbeta på vår frälsning, och då i synnerhet på vår helgelse.

Så jag väljer att ta till mig av et som jag känner ger mig ett ljus över något jag saknar ljus över, och jag väljer dela med mig av det till den som vill läsa. Skriften säger till oss att pröva allting och behålla det som är gott. Och så tänker jag leva mitt liv.

Jag följer ingen speciell lärare, eller speciell församlings lärdomar. Bibeln är mitt rättesnöre, även om jag inte alltid lever det fullkomliga liv jag vill leva. Jag är den första att instämma i Paulus ord, ”Det onda jag inte vill göra, det gör jag, och det goda som jag vill göra, det gör jag inte”.

Mitt kött är jämt i vägen för mig, även om jag numera ser en stor skillnad jämförelsevis med för bara 5 år sedan, och då ska vi inte ens gå in på, för 40 år sedan. Så visst blir det en smula bättre med helgelsen, ju längre färden pågår. Men fullkomlig, NEJ, det är jag inte, inte på långa vägar.

Och inte minst, jag vägrar att döma ut alla församlingar helt och hållet, oavsett vilken kategori de hör hemma i, utom de som är helt galna. Jag känner inte varje pastor, eller varje får i flocken. Det finns felaktiga protestanter, och genuina katoliker, för att dra det på sin spets. Och Gud är den enda som vet. Han som utrannsakar våra tankar. Han som visar oss nåd och barmhärtighet. (och då menar jg inte att allting är av nåd, och bara nåd).

Vad är awakening = uppvaknandet

VAD ÄR ”UPPVAKNANDET”?

Och vad är det vi ska vakna upp till, eller vem?

Vi börjar med ”uppvaknandet eller awakening” som det heter på engelska. Detta är ett ord som flitigt används inom hinduismen, och det handlar om ett andligt uppvaknande, till deras gudar.

Så varför använder sig kristna idag av detta ord, för att dra folk till Jesus?

För att förstå det, så behöver vi inse att mycket new age, har smugit sig in i våra församlingar. Mycket mer så, än många av oss ens är medvetna om. I new age ingår vissa saker från hinduismen, det österländska tänkandet, postmodernism, med mycket mera. New Age är ett samlingsnamn, där delar från i stort sett alla olika sorters religioner, finns representerat, klumpat ihop till en enhet.

Två rörelser föddes 1968, bägge hävdade att de skulle förvandla det kristna samhället. Den ena var new age, en guru från Indien kom över till England för att ge en serie med undervisning, senare höll han samma undervisning på en annan ort, vilken bland andra Beatles medlemmarna var på, och så var rörelsen född. New Age är alltså relativt nytt, eftersom den fick sin början 1968.

Därför när de använder sig av ord som awakening, så är det inte så konstigt. Det som är konstigt och sorgligt, är att vi inte är mer på vår vakt. Många idag köper grisen i säcken! Vi hör ord som låter lika, men för oss betyder en sak, och för en med annan religiös bakgrund betyder något helt annat.

Så det är inte så konstigt att vi blir bedragna.

Ett annat ord som används flitigt är imparting=överföring. Vi kan inte överföra någonting. När Gud ger den Helige Ande som en gåva, så är det en gåva, som Han ger, inte något som vi kan överföra från oss till någon annan. Ibland tror jag dessa engelska ord, ställer till det. Det finns för många som inte kan engelska, eller i alla fall inte tillräckligt bra, och förstår man inte vad ordet betyder, så kan det ju vara svårt att förstå vad det handlar om. Detta är också en term som används flitigt inom hinduisk kundalini.

Ett av de stora problemen är okunnighet om vad en term betyder. För en och samma term kan betyda helt olika beroende på vem det är som hör den, och vad de lägger in i det.

När du har med gnosticism att göra, eller mystisk subjektiv uppenbarelse, så kommer de använda samma termer som i skriften, men det kommer betyda något annat.

Åker du till Maui, och du tar dig till stranden och du säger;

Jag såg ljuset, så har de också sett ljuset, den kosmiska upplysningen av sitt inre själv.

Säger du jag är pånyttfödd, säger de jag är också pånyttfödd, vilket i deras fall betyder reinkarnerad.

Säger du jag tror på synd, så gör de det med, det är att ge plats för negativa vibbar, eller energi.

Vad vi skulle behöva i denna nya rörelse som översvämmar vårt land, är ett lexikon, där vi kunde slå upp ordens betydelse, för dem och hos oss, helst ett där det stod bredvid varandra, så vi verkligen kunde se skillnaden.

Denna nya rörelse, detta uppvaknande är som jag redan gått in på en blandning av olika religioner och olika tänkande. Det är en blandning av new age, Hinduism, Österländsk filosofi, spiritualism, ockultism, postmodernism, (jag har förmodligen glömt någonting) allt tillsammans iklätt en kristen förpackning, användandet av liknande ord, för att försvåra, när det gäller att se att detta är ett nytt främmande evangelium.

YOGA betyder förena, binda samman, och det har rakt igenom ett andligt syfte, att bli förenad med den osynliga kraften i universum, som kallas Brahma. Ett vanligt mantra är AUM (uttalas oom) A står för Brahma, U för Vishnu, M för Shiva. Mantra är en sammansättning av man = sinnte och tra = befrielse, alltså sinnets befrielse. Genom att tömma sitt sinne öppnar man upp för en andliga verkligheten. Det finns en mängd olika varianter och namn på olika yogautövningar.

PILATES är en form av yoga, Joseph Pilates studerade yoga, zenmeditation, grekiska och romersk och filosofi och ifrån detta skapade han Pilates. Han kallade sin metod för en gudslik treenighet som kan ge evig lycka.

REIKIHELARNA upplever hur en andlig kraft och värme strömmar genom deras händer, ut till den sjuke som då upplever helande.

ONENESS BLESSING startade i Indien genom Sri Bhagavan hans fru Amma och sonen Sri Krishsnaji, Bhagavan betyder att vara Gud. Namnet Kalki hör också till det betyder att han är en avatar, en till jorden nedstigen Gud. Det är en av de metoder som finns för att skapa en världsreligion.

MINDFULNESS en av grundprinciperna förkortas SOAL S står för stanna upp, A för acceptera, O för observera, och L för låt gå, släpp taget.

KRISTEN djupmeditation, kontemplation, mysticism och andningsbön, är alla exempel på metoder och tekniker som vill föra människor i kontakt med Gud. Gemensamt är att de har sitt ursprung i österlandets syn på människan, som de menar bär en gudagnista inom sig, som kommer blomma ut och aktiveras genom att praktisera någon av dessa metoder.

GUDAGNISTA en term som används i new age, för att nå upp till det gudomliga inom dig.

Så vem står då bakom detta nya evangelium, som uppvaknandet är?

Alla dessa olika religioner mycket från Östern, är inte det lika med avgudar?

Varnar inte GT om dessa gudar, om och om igen?

Kan vi alltså med gott samvete tillskriva Gud detta evangelium?

Säger inte skriften att vi inte ska ta bort, eller lägga till, den som gör det ska vara förbannad?

Detta uppvaknande, hör ihop med något som kallas the emergent church movement =den nyblivna/framväxande rörelsen. Den består av en mängd olika samfund, om man så vill, som umgås över gränserna, även om de var och en har sin specifika favoritnisch.

Här finns bland annat;

WoF, Word of Faith = Ord av Tro, trosrörelsen

NAR, New Apostolic Reformation = Nya Apostoliska Reformationen

Latter rain = Senare regn, vårregn

Kingdom now = Riket nu, kungariket nu

Vineyard = vingård

Prosperity = Välstånd, rikedom

Contempltive Prayer = Kontemplativ Bön

Positive Confession = Positiv Bekännelse

Dominion Thelogy Teologin

Gnosticism

Hedonism

Asketism

Postmodernism

och delar av;

New Age = nya tidsåldern

Spiritualism

hinduism

ockultism

Vad ingår då i detta stora träd, med alla dess grenar? Givetvis har vi till att börja med New Age, fast i ny förpackning, många ord har omändrats så de passar ihop med/eller låter som, om det är något kristet, vilket vi redan gått igenom. Sedan har vi en mängd saker som är galna. En del saker är så små skillnader mot det sanna evangeliet, så det krävs den Helige Andes urskiljning för att se dessa små nyanser. Men en del borde de allra flesta kunna se igenom, om de verkligen vill.

Bland det som syns, och som ingen borde kunna bortförklara, som den riktig helige ande har vi;

GRAVE SOAKING = GRAV SUGNING (blötläggning) Detta gör man genom att besöka döda gudsmäns gravar, ligga, sitta eller stå på dem, eller luta sig mot gravstenen, och be Gud att man ska få den smörjelse denna gudsman hade.

ÄNGLADYRKAN Dessa anser att de har egna änglar, som de samtalar med rätt så ofta. Många av dem säger också att dessa änglar följer med dem när de går till himlen på besök, och är med dem där hela tiden, tills de går tillbaka till jorden.

SJÄLVHYPNOS Tills man kan bemästra detta utan hjälp, finns en video av Bob Jones att tillgå. Med denna lär man sig hur man går in och ut ur himlen för att besöka Far.

HINDUISK KUNDALINI Detta syns oftast på att de rullar runt på golvet, det rycker och knycker okontrollerat i kroppen, ibland så låter de också som djur. När de frambär profetior, så börjar huvudet röra sig snabbt från sida till sida, under tiden som de talar.

TOKING THE SPIRIT = RÖKA PÅ I ANDEN Detta innebär att på låtsas, röka en marijuana cigarett, eller skjuta upp en sil av heroin i armen. Men skillnaden är att det är bebin Jesus man röker, eller den Helige Ande man skjuter upp i armen. Och de som gör detta, får ett mycket högre rus, än de gjorde när de var drogmissbrukare. Den som började med detta, säger att den helige ande lovade honom att de skulle få högre rus än de någonsin haft förut, och det skulle aldrig ta slut.

PENGAR, RIKEDOM OCH ÖVERFLÖD Dessa anses vara bevis på att man är en sann kristen, för Gud välsignar en.

FALSKA TECKEN OCH UNDER I detta ingår juveler, änglafjädrar och guldstoff, som regnar ner inomhus. En profet blir täckt i guldstoft. En person hittar manna varje gång han öppnar Bibeln i Mosebok, när det talas om manna.

BE FÖR SJUKA Sedan kan man idag se en mängd, som går ut för att be för folk. De håller ut sina händer över den andre, och frågar om de känner något. Detta är ett spådomssätt att be för sjuka, där det ska kännas som något varmt som överförs.

IMPARTING THE HOLY SPIRIT ÖVERFÖRING AV DEN HELIGE ANDE Här talas om att man överför den Helige Ande från sig själv till en annan. Vi kan inte överföra den Helige Ande, den är en gåva från Gud själv.

KINGDOM NOW

http://www.truereformation.net/2011/10/04/grunden-till-kingdom-now/

LATTER RAIN

Under detta namn finner vi Kansas profeterna, som verkade i MCF, Metro Christian Fellowship. Församlingens pastor har hävdat att det inte fanns någon grupp som kallades Kansasprofeterna, ändå var begreppet vedertaget bland predikanter och åhörare. Till denna grupp räknas Paul Cain, Rick Joyner, Bill Hmon, James Goll, Mike Bivckle, John Paul Jackson, Bob Jones (som gjort självhypnosvideon) och Lou Engle.

Förkunnelsen var neopentakostal av tredje vågen och betonade bl.a. de femfaldiga tjänsterna i församlingen, ofta med inslag av tecken och under. De ansåg sig vara i ett viktigt eskatologikt skeende, där profetior om en nära förestående gigantisk väckelse skulle komma. I denna väckelse skulle inte de kristna vara i centrum, utan den skulle vara ansiktslös. Annan undervisning hndlade om den profetiska tjänsten, personlig helgelse, förbön.  

Idag kan vi se hur det gått med både helgelsen, och profeterna och vart de ändat upp.

http://bibelfokus.se/qa/q64

VINEYARD

Var och en kan läsa själva, men det jag vill ta ut är; En viktig ekumenisk markering skedde 2002, då företrädare för rörelsen firade gudstjänst i Peterskyrkan i Rom tilsmmans med romersk-katolska karismatiker.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vineyard

DOMINION TEOLOGIN

Det är en gruppering av teokratiska ideologier, som syftar till att införa en nation styrd av kristna, baserad på tolkningar av de bibliska lagarna. Graden av regeln och sättet att uppnå styrande varierar. Dominion teologin kan inkludera theonomy, men betyder inte nödvändigtvis att de förespråkar mosaiska lagen, som grund för regeringen. Etiketten appliceras i första hand mot grupper, av protestanter i USA.

http://www.threebackyards.com/35Y4R4ON/

GNOSTICISM

Gnosticism från forngrekiskan ”gnostikos som har kunskap”

Gnosis = kunskap, är en modern term för att kategorisera en samling av antika religioner, vars anhängare skydde den materiella världen, som de sågs som skapad av Demiurgen, och omfamnandet av den andliga världen. Gnostiska idéer påverkade många forntida religioner, som lärde ut attt gnosis omväxlande kan tolkas som kunskap, upplysning, frigörelse, frälsning, eller enhet med Gud. Detta kan uppnås genom att öva filantropi tills man blir fattig, eller visdom genom att hjälpa andra. Gnosticism som ett unikt och igenkännbart trossystem ansas vara en andra århundradets, eller senare utveckling. Inga tidigare gnostiska skrifter har hittats.

Gnosticism är ingen självständig religion, utan är en religionshistorisk fackterm från 1800-talet, myntad i syfte att användas som samlingsterm för ett antal, inbördes olika, mystiska, andliga idéströmningar med mångtusenåriga anor.[1][2] Dess utövare kallade inte själva sin religion för gnosticism (Valentinus kallade den kristendom), men några av dem (framför allt Satornilos och Marcellina) kallade den för gnosis (insikt eller kunskap)

HEDONISM

Hävdar att glädje och lycka är det primära, eller viktigaste inneboende egenskaperna, och det korrekta syftet med mänskligt liv. En hedonist strävar efter att maximera netto, nöje (nöje minus smärta) Etisk hedonism är tanken att alla människor har rätt, att göra allt som står i deras makt för att uppnå den största mängden glädje, som det är möjligt för dem. Det är också tanken att varje människas nöje ska långt överträffa deras mängd av smärta.

Hedonism är en underfilosofi (utilitarism) som säger att man ska agera på ett sätt som maximerar nyttan. Hedonister likställer nöje med nytta, och tror att njutningen är Herre över hela mänskligheten, och fungerar som dess ultimata livsmål. De säger att det finns bara två motivationer bakom mänskligt handlande, glädje och smärta. Besluten ska endast göras, för att främja vår njutbara upplevelser, och minimera eller helt eliminera våra smärtsamma.

ASKETISM, ASKES

Askes innebär övning i andlig eller fysisk mening, i syfte att uppnå fullkomlighet, eller en större helighet. Asketism förekommer i olika former i skilda kulturer. Ursprungligen syftade ordet på försakelser, som idrottsmän la på sig, som förberedelser inför en tävling. En person som ägnar sig åt askes, kallas asket.

Man kan utöva askes, genom fasta, avstå från könsumgänge, utöva meditation och bön, t.ex. En asket strävar efter att lösgöra sig från det jordiska, för att genom andlighet närma sig det transcendenta. Dualistiska motsatser, mellan Gud och världen, ande och kropp, denna värld och en högre värld.

Olika former av askes förekommer i skilda kulturer, i Indien, inom hinduismen, hellenistiska antiken, sufismen och kristendomen. I kristendomen fick askesen sitt särskilda uttryck i den monaistiska rörelsen, som har två målsättningar; försaka äktenskapliga och jordiska bindningar, ägna sig helt åt Kristi efterföljelse att genom bön nå en förening med Gud (mystik)

Ordet askes kommer från grekiskans askesis som betyder övning.

POSTMODERNISM

Postmodernism är ett ord som syftar på en utveckling inom kritisk teori, filosofi, arkitektur, konst, litteratur, och kultur, som kan beskrivas som antingen sprungen ur eller en reaktion på modernism och modernitet, den har även definierats som trevandet efter något nytt, sedan luften gått ur modernismen.

Vad det egentligen innebär är inte klart definierat, utan föremål för ständig debatt. Postmodernism vänder sig från tanken att det finns fasta värden, absolut sanning, och jagets existens, den kritiserar därmed varje tanke på objektivitet. I stället är allt relationellt och kontextuellt, den postmoderna världsbilden är skeptisk.

Vart är då denna rörelse på väg i USA, vilket är varifrån det mesta av detta kommer? Jo de är på väg mot en enhet in under Romerska Katolska Kyrkan. De har redan välsignat Påven, och bett honom välsigna dem, under en ganska stor ceremoni. En del av detta har inte nått Sverige än, så många är helt omedvetna om detta.